Genesis är en ideell förening som vill verka för en kristen grundsyn på vetenskaperna och för att den bibliska synen får komma till tals i skola och samhälle.

Boka in årets skapelsekonferens!

Dags att boka in årets Skapelsekonferens i almanackan, som detta år äger rum helgen 20-22 September 2013 i Pingstkyrkan i Umeå! Välkomna!

Huvudtalare på konferensen blir Michael J Oard, meteorolog som är en av de mest belästa och publicerade forskarna i hela världen inom sitt område.

Andra talare på konferensen är:

  • Johannes Axelsson – NO-lärare som skapar debatt bland humanister och ateister samt driver den kanske den mest besökta skapelsesidan i Norden
  • Samuel Ärlebrandt – Ungdomspastor och utbildad i skapelsefrågorna
  • Daniel Brandt – Gymnasielärare i historia och teolog/präst

Läs mer om konferensen på konferenssidan! – Affisch för utskrift och spridning finns att ladda ned här! (PDF)

Kategorier: Evenemang | Leave a comment

Evolutionister, vakna upp!

Min lokaltidning VLT beskriver 2013-05-18 en studie i Nature där man rapporterar om att forskare nu funnit både människoapor och markattartade apor i oligocen och därmed täppt till ”ett stort hål” i primaternas historia. Det låter väl som en framgång för evolutionsläran? Inte alls, för det man hittat är två ”klart åtskilda” representanter för människoapor respektive markattartade apor. Den antaget gemensamma anmodern ”måste sökas i ännu djupare berglager”.

Evolutionister, vakna upp! Ännu en gång visar fynden på klart åtskilda grupper. Mellanformerna dem emellan är rena önsketänkanden. Ni kan alltid hoppas hitta dem genom att gräva ännu lite djupare, men när ska ni våga följa bevisen dit de leder, dvs att grupperna är skapade fullt färdiga från början?

Kategorier: Kortnytt | Leave a comment

Ladda ner specialnumret av Tidningen Genesis!

Det uppskattade specialnumret är nu slut i lager – för tredje gången! Den har tryckts i sammanlagt 9000 exemplar och nu planeras en fjärde tryckning. För att fler ska få del av dess innehåll har vi nu bestämt oss för att tills vidare även sprida den i pdf-format. För mer information, se nedladdningssidan, eller
ladda ned direkt!

I specialnumret finner du bland annat följande rubriker:

  • Läroböckernas förklaringar håller inte!
  • Bibeln i biologin
  • Liv i universum
  • Är livet meningslöst?
  • DNA-koden
  • Fossil
  • Genetisk likhet
  • Mellanformer – apmänniskor
Kategorier: Okategoriserade | Leave a comment

Välutvecklade sinnen

En nyligen gjord forskningsstudie, på hjärnan och innerörat hos en Therizinosaurus, visar att dessa dinosaurier hade mycket välutvecklade sinnen. I varje fall då det gällde syn, hörsel och balans. Studien gjordes med hjälp av modern datortomografi.

Resultatet av studien sägs något överraskande för forskarna, då nämnda dinosaurier anses ha varit fredliga växtätare. Man menar att det varit lättare att förstå resultatet av studien om det rört sig om rovdinosaurier. Den förklaring som forskarna nu tänker sig är att dessa fredliga växtätare utvecklats från rovdinosaurier. Och att det var som sådana de “utvecklat” sina välutvecklade sinnen. Vilka de sedan behöll, även om de inte längre var lika nödvändiga. Allt utifrån evolutionsforskares synsätt att olika djur och växter oftast utvecklar det man har nytta av, varken mer eller mindre. Några fossilfynd eller andra fakta som stöder en sådan tankegång finns dock inte.

Fossilen av Therizinosaurus, som hittats i Mongoliet, visar att dessa forntidens reptiler var ca 7 meter långa och hade ca 50 cm långa klor. Det sistnämnda kan kanske väcka en viss förvåning, mer än den goda synen och hörseln. Men visst kan de ha kommit väl till pass, för att gräva efter rötter och annat i forntidens skogar. Forskarna tror att klorna också kan ha använts till föra grenar till munnen, och kanske för att gräva upp termitbon.

Även flera växtätare bland dagens djur är utrustade med kraftiga klor, om än inte halvmetern långa.

Källor: PLOS ONE och Phys.Org

 

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment

Liten hjärna trots ”lång” utveckling

En hjärnskanning av en Ampelosaurus visar att deras hjärna inte var längre än 8 cm. Detta trots en kroppsstorlek på ca 15 meter och en ”utvecklingstid” på ca 70 miljoner år. Ampelosaurus klassificeras som en titanosaurie, den dinosauriegrupp bland vilka flera av de största exemplaren av sauropoder har påträffats.

Forskarna kommenterar att tillväxten av hjärnan inte favoriserades i sauropodernas utvecklingslinje. Att tidsperspektivet är en smula överdrivet tycks man, som vanligt är, inte fundera något närmare över.

Att dinosaurier har en liten hjärna i förhållande till kropps-storleken är varken nytt eller ovanligt. Som exempel kan nämnas välkända Stegosaurus, med en längd på ca 10 meter, och en hjärna av ungefär en valnöts storlek.

Källor: Phys.Org och PLOS One

 

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: | Leave a comment

Icke-evolutionära mönster

Jag läser i min lokaltidning Västmanlands Läns Tidning (2013-02-07) om nya rön kring Homo erectus. Några citat:

”Det mesta pekar alltså mot att något exceptionellt i människolinjens historia inträffade just då, vid den tidpunkten. Hjärnan blev mycket större och kroppsformen förändrades, samtidigt som kulturen och redskapstillverkningen genomgick en revolution.”

”Allt detta måste ha utspelat sig inom en mycket kort tidsrymd. Plötsligt tog evolutionen ett språng.”

”Lika märkligt är att språnget avlöstes av en mycket lång period då nästan ingenting hände.”

Många, stora, snabba och samtidiga förändringar alltså, följt av lång tid utan förändringar. Låter inte detta som raka motsatsen till evolution?

Kategorier: Kortnytt | Leave a comment

Sköldpadds-soppa

I den fossilrika Xinjiang-provinsen i nordvästra Kina har paleontologerna gjort ett anmärkningsvärt stort fynd av fossila sköldpaddor, ca 1800 stycken. Ryggskölden hos fossilen är ca 15-20 cm.

Fossilen ligger i högar, staplade på varandra. Sköldpaddorna ligger så tätt som 36 per m2. Även om det finns gott om andra fossil i närheten, är sköldpaddsfossilen knappt blandade med några andra fossil. Under de senaste åren har man annars här hittat fossil efter exempelvis hajar, krokodiler, däggdjur och åtskilliga dinosaurier. Lagren (jura) med sköldpadds-fossilen är enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan daterade till 160 miljoner år.

Den förklaring som forskarna ger till den stora anhopningen av dessa fossil, hämtas från sköldpaddors beteende i nutidens Australien. Där samlas ibland sköldpaddorna under svåra torrperioder i kvarvarande vattenpölar för att invänta regn. Enligt forskarna var det fossilrika området i Kina tidigare ett grönskande område som sjöd av liv, rikt på sjöar och vattendrag. Men så slog torkan till och när regnet väl kom var det tillsammans med en störtflod av lera, som sköljde iväg sköldpaddorna tillsammans med deras omgivande sediment och begravde dem på en plats där de nu hittats.

Kopplingen till nutida sköldpaddors beteende i Australien känns något långsökt, och är knappast lätt att verifiera. Störtflod med regn- och lermassor är dock lättare att både förstå och verifiera, utifrån vad man idag finner på fyndplatsen. Som ett resultat efter strömmande vatten kan man ofta se att vattnets sorterande verkan” samlat ihop material med ungefär samma tyngd och storlek.  En trolig förklaring är att just detta har skett med de forntida sköldpaddorna i Kina.

Källor: Springer Link och Phys.Org

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , , | Leave a comment

”Äldsta” flygfisken

En fossil flygfisk har nyligen hittats i södra Kina. Det är den äldsta daterade flygfisken som hittats hitintills. Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan är den daterad till 247 miljoner år. [1] [2] [3]

Med hjälp av sina förlängda fenor gör flygfiskarna kraftiga hopp, varpå de gör korta glidflygningar i luften. Fossilen visar att flygfisk alltid varit flygfisk.

Evolutionsforskarna finner fyndet intressant då man genom detta fynd ser en tidigare evolutionär utveckling av något så fantastiskt som flygfiskar. För skapelsetroende är det ännu ett belägg för att flygfisk alltid varit just flygfisk. Samt att den begravts, och blivit till fossil, djupt ned i lagren vid en översvämningskatastrof. (Inte så märkligt då det trots allt är en fisk det handlar om, även om den befunnits uppe vid ytan understundom.)

Nutida flygfiskar finns i ett 50‑tal olika arter. De lever i alla oceaner, mest i tropiska och subtropiska delar av haven. En art ‑ större flygfisk ‑ har tillfälligt påträffats i skandinaviska vatten. Flygfiskens bröstfenor är kraftigt förlängda och breda jämfört med andra fiskars. Hos vissa arter gäller detta även bukfenorna, varför man skiljer mellan ”tvåvingade” och ”fyrvingade” flygfiskar. Det är en “fyrvingad” som nu hittats i Kina.

Det är de förstorade fenorna som fiskarna använder, då de efter kraftiga hopp gör korta glidflygningar i luften ovanför havsytan.Vid upphoppet ”propellrar” de med stjärtfenan, omkring 70 gånger i sekunden.

Tidigare fossila fynd visar förstorade bröstfenor hos flera forntida fiskar. En del av dessa  klassificeras till samma familj ‑ Exocoetidae ‑ som nutida flygfiskar.[4] [5]

Källor:

  1. [1] Royal Society / B
  2. [2] New Scientist
  3. [3] Phys.Org
  4. [4] The Virtual Fossil Museum
  5. [5] Wikipedia

Läs mer om flygfisk på dinosaurier.nu

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment

Tidigare utgåvor av tidningen Genesis

Läs tidigare utgåvor av tidningen Genesis. Genesis innehåller artiklar med ämnen som ofta är aktuella under lång tid. Klicka på höger eller vänster sida av tidningsbilden för att bläddra framåt eller bakåt i tidningen, eller på mitten för att förstora så att tidningen går att läsa (Tryck ESC för att återgå till normal visning). Det finns ett antal gamla utgåvor i pdf-format som fritt får laddas ner (se tidningsmenyn).

Kategorier: Genesisartiklar | Etiketter: | Leave a comment

Om skräp-DNA som inte är

Skräp-DNA har det kallats, de delar av DNA spiralen som inte ingår i någon gen, utan mest setts som utfyllnad. Men nu har ett projekt, kallat ENCODE‑projektet, visat att de här bitarna av DNA‑strängen ofta är lika viktiga som generna själva. Här finns nämligen de instruktioner som visar hur generna ska användas, som exempelvis när, var och hur de ska slås på och av.

Det är nu inte en helt ny forskning, utan flera forskare har även tidigare hävdat att det inte handlat om något “skräp”. Man har sett att här finns funktioner som är till nytta, kanske rent utav de viktigaste. Många av dessa DNA-sekvenser är unika för människan.

För några år sedan publicerade exempelvis en grupp forskare en studie där man sa sig ha hittat en DNA-sekvens, där bland annat våra specifika händer med sina mjuka, känsliga och böjbara fingrar har sitt ursprung. “En molekylär komponent av mänsklighet” uttryckte sig en av forskarna involverade i studien.3

I takt med att forskningen framskrider är det hög tid att termen “skräp-DNA” städas bort ur  vetenskapliga sammanhang!

Källor: New Scientist, Smithsonian.com och Science 2008 vol 321 sid 1346-1350

Läs mer om f.d. skräp-DNA i Genesis nr 4 2007 sid 18-19

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , | Leave a comment

Nya, gamla salamanderfynd

Publikationer av fossilfynd från den så fossilrika  provinsen Liaoning i Kina duggar tätt i den vetenskapliga pressen, och artrikedomen bland fynden är stor. Ett av de senaste gäller några fossila salamandrar, med det vetenskapliga namnet Beiyanerpeton jianpingensis. [1] [2]

Enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan har fossilen daterats till 157 miljoner år och salamandern sägs vara förfader till 557 olika arter av nutida salamandrar. Beiyanerpeton jianpingensis uppges vara mycket lika nutida salamandrar med långa kroppar och svansar, samt korta ben. Gälar och platta svansar visar att det rör sig om vattenlevande salamandrar. De vuxna exemplaren var ca en decimeter långa. Så – förfadern tycks inte varit speciellt olik sina efterlevande. Vilket en förfader i och för sig inte behöver vara, den behöver ju bara ha levt lite tidigare i historien. Här föreslås det 157 miljoner år, vilket finns anledning att ifrågasätta.

Några andra intressanta fossilfynd av salamandrar har nyligen gjorts i inre Mongoliet (Jeholotriton paradoxus och Chunerpeton tianyiensis). Även dessa är mycket lika de nutida, trots en datering på ca 150 miljoner år. Hos dessa fossil finns även maginnehållet bevarat, vilket visar att dessa forntida salamandrar likt nutida bland annat livnärde sig på musselkräftor. [3] [4] [5].

Bland tidigare gjorda fossilfynd av salamandrar kan nämnas ett exemplar av jättesalamnder från Tyskland i övre tertiär. Då detta fossil hittades, i början av 1700-talet, trodde man att det var skelettet efter någon människa, som omkommit under syndafloden och fossilet fick därav sitt namn – Homo diluvii testis “Människan som vittnar om floden”. Så småningom upptäckte man dock likheten med den (över en och en halv meter långa) nutida, japanska jättesalamandern till vilket släkte det nu räknas. Likheten är så stor att man funderat över om det till och med rör sig om samma art. [6]

Källor:

  1. [1] http://www.pnas.org/content/early/2012/03/07/1009828109.full.pdf+html
  2. [2] http://phys.org/news/2012-03-salamander-china-oldest-kind.html
  3. [3] http://www.springerlink.com/content/48718565g8v13013/fulltext.pdf
  4. [4] http://www.physorg.com/news/2012-02-jurassic-salamanders-stomach-contents-mongolia.html
  5. [5] http://www.icr.org/article/6724/
  6. [6] Djurens värld, Förlagshuset Norden AB Malmö 1973 sid 72 – 73

Läs mer om fossila salamandrar i Genesis nr 2 2001 och i http://www.genesis.nu/2010/04/valbevarade‑mjukdelar‑i‑salamanderfossil/

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment

Om fjärilens sugsnabel

Ju längre forskningen framskrider, desto fler unika och förfinade funktioner upptäcks, även hos många av de minsta djuren på jorden. Ett exempel på detta är fjärilens sugsnabel.

Hos de flesta fjärilar är munnen likt ett långt sugrör, en så kallad sugsnabel, som ligger hoprullad då den inte används. Sugsnabeln är lång, smal och böjbar, som gjord för att suga i sig nektar – kan man tycka.

I själva verket fungerar den mer som en pappershandduk, med en högabsorberande förmåga. Det visar en forskningsstudie som nyligen presenterades av en amerikansk forskare vid namn Konstantin Kornev. De vätskor som fjärilar med sugsnablar dricker av är som regel väldigt trögflytande i förhållande till fjärilens snabel. Om fjärilarna skulle pumpa upp exempelvis fruktjuice genom snabeln skulle denna utsättas för så högt tryck att snabeln skulle brista. Kornevs studier visar att de vätskor som fjärilarna dricker istället sugs upp mjukt genom små tunna kärl, så kallade kapillärer. Fjärilar dricker en mångfald av olika vätskor så det är viktigt att snabeln fungerar för dem alla, oberoende av vätskornas konsistens.

Fjärilar har klassificerats i ca 150 000 olika arter, bara i Sverige lär det finnas bortåt 3000 arter. Arter som vi kan fortsätta att glädja oss åt varje ny sommar, tack vare deras unika design och levnadsmönster. En del av denna är deras så fint konstruerade sugsnabel.

Källor: Science Daily. Hela artikeln finns att läsa här.

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , | Leave a comment

Monarkfjärilar navigerar med hjälp av antennerna

De amerikanska monarkfjärilarnas långväga flytt har länge varit ett mysterium för forskarna. Om höstarna flyger fjärilarna från norra USA och Kanada söderut till Kalifornien och Mexiko, och till våren vänder de norrut igen.

Monarkfjäril. Foto: Derek Ramsey / Wikipedia

Monarkfjärilens navigationsutrustning är imponerande: fjärilen navigerar både med hjälp av ljus och jordens magnetfält - och med hjälp av ljuskänsliga "klockor" i sina antenner. Resultatet av bara en slump...?

Fjärilar har en kort livslängd, och det är kanske tredje eller fjärde generationen som vänder tillbaka till ursprungsplatserna. Det förunderliga är att de hittar tillbaka till samma platser som tidigare generationer kom ifrån, utan att någonsin ha varit där. Mycken forskning har lagts ned på att förstå hur fjärilarna hittar. Ännu återstår många frågor att lösa, men några frågetecken har forskarna lyckats räta ut.

Ett av de senaste handlar om antennerna. Tidigare forskning har visat att fjärilarna troligen har hjälp av jordens magnetfält, och att de navigerar efter solen med hjälp av en biologisk klocka i hjärnan. Nu har forskarna funnit att de även har ljuskänsliga biologiska klockor i antennerna, som justerar klockorna i hjärnan. Därigenom kan fjärilarna hålla reda på tiden och väderstrecken. Forskarna förstod sambandet då man målade antennerna på några av fjärilarna svarta, och såg att dessa fjärilar förlorade orienteringen efter en tid.

Nu var inte detta en alldeles ny tanke. Forskarna hade hittat en anteckning från 1960 av en fjärilsexpert vid namn Fred Urquhart. Denna hade gjort observationen att fjärilar tycktes desorienterade, då han klippt av deras antenner och kastat ut dem i luften. Nu utvecklade ett amerikanskt forskarteam under ledning av Steven Reppert experimentet vidare, och kom till ovanstående resultat. Men hur vet fjärilarna i vilken riktning de ska navigera, från första början? Den och flera andra frågor återstår att lösa runt de amerikanska monarkfjärilarnas långväga flytt.

Källor: Phys.Org, ScienceNOW och Science News

 

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: | Leave a comment

Forntida pollination

Historia skrivs på många olika sätt. Ett av dem är geologin med bland annat många välbevarade fossil. Inte minst bärnsten berättar mycket om den forntida världen genom de fossil som ofta ligger inkapslade i den nu förstenade kådan.

Ett exempel på detta är några bärnstensfynd, som nyligen hittats i Spanien. Utifrån dessa kan vi läsa att insekter pollinerade växter även i den forntida växtligheten. De insekter som hittats i bärnstenen består av sex fossila trips, täckta med hundratals små pollenkorn. Själva tripsen är mindre än 2 mm långa. Evolutions-forskarna ser det som den äldsta direkta indikationen på pollination, då bärnstenen daterats till ca 100 miljoner år enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan.

De mest kända av nutidens pollinerare är fjärilar och bin. Men även en stor mängd av mindre kända insekter, som trips och skalbaggar, flyger mellan han- och honblommor och transporterar de livsviktiga pollenkornen. Mest förekommer det bland blommande växter, som är rika på nektar, så viktig för insekternas överlevnad. Men även så kallade nakenfröiga växter, som exempelvis olika granar och tallar, pollineras ibland av olika insekter.

Idag är över 80 % av alla växter beroende av insekters pollination för sin överlevnad. Hur mycket av den siffran som ändrats över tiden kan vi förstås inte med säkerhet veta. Av bärnstensfynden i Spanien ser vi att pollinationen fungerade vid den tid bärnstenen bildades. Enligt skapelsetroende forskare skedde detta i samband med Noas flod. Det bör ha fungerat perfekt redan i Eden.

Källor: PNAS och Phys.Org
Läs mer om hur bärnstenen tros ha bildats i Genesis nr 4 2006

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , | Leave a comment

En gång lus, alltid lus

”Man skulle tro, att om man går tillbaka till trias, så skulle man hitta en mellanform till gallkvalster, men nej! Redan för 230 miljoner år sedan fanns alla karakteristiska kännetecken där – en lång, segmenterad kropp, två par ben istället för fyra som annars är det vanliga hos löss, unika fjäderklor och mundelar.”

Spindel i bärnsten

Att hitta spindeldjur och andra småkryp i bärnsten är ingenting ovanligt - tvärtom! Och likheten med de nutida insekterna är ofta slående.

Det säger David Grimaldi, forskare och bärnstensexpert, apropå ett fynd i bärnsten som nyligen gjorts i italienska Alperna, i Dolomiterna. Gallkvalster är en speciell grupp löss som enbart lever av växter. Den enda skillnaden mellan de fossila och nutida var väl egentligen att de fossila tros ha levt av de tallar som kådan – numera bärnstenen – kom ifrån. Nutida gallkvalster lever mestadels av blommande växter.

Enligt evolutionsforskarna är de två gallkvalster, samt en fluga, de två äldsta artropoderna man hittats i bärnsten, viket man menar är extra intressant. (Artropoder är den djurgrupp som inkluderar insekter, spindeldjur och kräftdjur.) Men det är varken de äldst daterade artropoderna eller bärnstenen som hittats. Andra fynd av fossila artropoder har daterats till över 500 miljoner år, och av bärnsten till 340 miljoner år.

Med tanke på citatet ovan blir man lite förvånad över en annan kommentar om de nyupptäckta fynden från Dolomiterna. Nämligen att fynden från den italienska bärnstenen ”banar väg för för en bättre förståelse av den väg evolutionen tagit”. Men – de fanns där ju fullt färdiga, och de ser likadana ut idag! En lite märklig väg kan man tycka, som inte skulle ha slingrat sig framåt under 340 miljoner år!

Källor: PNAS, Phys.Org, Science och ScienceNews

Kategorier: Kortnytt | Etiketter: , , | Leave a comment