Sista spåren av neanderthalarna?

Nya arkeologiska fynd som troligen kommer från neanderthalsmänniskan, har – som det sägs – hittats på ”fel” plats och från ”fel” tid. Platsen ligger strax söder om polcirkeln, i de nordliga trakterna av Uralbergen. Tidsdateringen är 33 000 år, enligt evolutionsteorin och den geologiska tidsskalan.[1] [2] [3]

Några fossil från neanderthalmänniskan har inte hittats på platsen. Men enligt forskarna är de verktyg man funnit tillverkade på ett sätt som är mycket typiskt för neanderthalarna. Forskarna drar därigenom slutsatsen att man funnit resterna efter en av neanderthalmänniskans bosättningar. Och detta betydligt längre norrut än man tidigare funnit någon sådan, och från en tid då man trott att de endast levde kvar längst ner i Europa, vid klipporna vid Gibraltar.

Tanken att neanderthalmänniskan klarade sig bra i nordliga trakter är inte ny inom forskarvärlden. Det visar några DNA-analyser som gjordes av för några år sedan av ett forskarteam, under ledning av Svante Päboo vid Max Planck-institutet i Tyskland. Analyserna gjordes av några benfragment från Altai-bergen i södra Sibirien. Till forskarnas överraskning visade deras DNA stora likheter med DNA som utvunnits ur neanderthal-skelett från västra Europa.

Alla forskare ser dock inte DNA-analyserna som bevis för att neanderthalarna nådde fram till Sibirien, utan menar att det kan ha funnits andra forntida människor som haft samma mitokondrie-DNA-sekvenser som neanderthalarna. Först när man studerat även deras mitokondrie-DNA kan man slutgiltigt identifiera även neanderthalarna, säger dessa forskare. Vilket är lättare sagt än gjort. Fossilen från Altai-bergen har daterats till cirka 40 000 år. [4]

Dessa fossil har således en äldre datering än verktygen från norra Uralbergen. Och även om platsen där fossilen hittats ligger på en plats med lägre breddgrader rör det sig om 2000 km längre österut än vad forskarna tidigare känt till. Tillsammans med upptäckten av den nya bosättningen i arktiska Ryssland stärker det många tidigare fynd på neanderthalmänniskans förmåga att anpassa sig. Jämförelser med dagens arktiska folkslag visar att det fordras både en hög teknisk standard och social organisation för att kunna anpassa sig till dessa nordliga trakter.

Källor:

  1. [1] Science 2011 vol 332 sid 841-845, Slimak et al ”Late Mousterian Persistence near the Arctic Circle”
  2. [2] Science News
  3. [3] PhysOrg.com
  4. [4] New Scientist

SISTA SPÅREN AV NEANDERTHALARNA?

Nya arkeologiska fynd som troligen kommer från neanderthalsmänniskan,
har som det sägs - hittats på "fel" plats och från "fel" tid. Platsen
ligger straxt söder om polcirkeln, i de nordliga trakterna av
Uralbergen. Tidsdateringen är 33 000 år, enligt evolutionsteorin och den
geologiska tidsskalan.1-3

Några fossil från neanderthalmänniskan har inte hittats på platsen. Men
enligt forskarna är de verktyg man funnit tillverkade på ett sätt som är
mycket typiskt för neanderthalarna. Forskarna drar därigenom slutsatsen
att man funnit resterna efter en av neanderthalmänniskans bosättningar.
Och detta betydligt längre norrut än man tidigare funnit någon sådan,
och från en tid då man trott att de endast levde kvar längst ner i
Europa, vid klipporna vid Gibraltar.

Tanken att neanderthalmänniskan klarade sig bra i nordliga trakter är
inte ny inom forskarvärlden. Det visar några DNA-analyser som gjordes av
för några år sedan av ett forskarteam, under ledning av Svante Päboo vid
Max Planck-institutet i Tyskland. Analyserna gjordes av några
benfragment från Altai-bergen i södra Sibirien. Till forskarnas
överraskning visade deras DNA stora likheter med DNA som utvunnits ur
neanderthal-skelett från västra Europa.

Alla forskare ser dock inte DNA-analyserna som bevis för att
neanderthalarna nådde fram till Sibirien, utan menar att det kan ha
funnits andra forntida människor som haft samma
mitokondrie-DNA-sekvenser som neanderthalarna. Först när man studerat
även deras mitokondrie-DNA kan man slutgiltigt identifiera även
neanderthalarna, säger dessa forskare. Vilket är lättare sagt än gjort.
Fossilen från Altai-bergen har daterats till cirka 40 000 år. 4

Dessa fossil har således en äldre datering än verktygen från norra
Uralbergen. Och även om platsen där fossilen hittats ligger på en plats
med lägre breddgrader rör det sig om 2000 km längre österut än vad
forskarna tidigare känt till. Tillsammans med upptäckten av den nya
bosättningen i arktiska Ryssland stärker det många tidigare fynd på
neanderthalmänniskans förmåga att anpassa sig. Jämförelser med dagens
arktiska folkslag visar att det fordras både en hög teknisk standard och
social organisation för att kunna anpassa sig till dessa nordliga trakter.

Källor:
1. Science 2011 vol 332 sid 841-845, Slimak et al "Slimak, L. et al.,
Late Mousterian Persistence near the Arctic Circle"
http://www.sciencemag.org/content/332/6031/841.abstract
2.
http://www.sciencenews.org/view/generic/id/74222/title/Stone_Age_cold_case_baffles_scien
tists
3.
http://www.physorg.com/news/2011-05-russian-site-late-neanderthal-refuge.html)
4.
http://www.newscientist.com/article/dn12711-neanderthals-roamed-as-far-as-siberia-.ht%20
ml
SISTA SPÅREN AV NEANDERTHALARNA?

 

Nya arkeologiska fynd som troligen kommer från neanderthalsmänniskan,

har som det sägs - hittats på "fel" plats och från "fel" tid. Platsen

ligger straxt söder om polcirkeln, i de nordliga trakterna av

Uralbergen. Tidsdateringen är 33 000 år, enligt evolutionsteorin och den

geologiska tidsskalan.1-3

 

Några fossil från neanderthalmänniskan har inte hittats på platsen. Men

enligt forskarna är de verktyg man funnit tillverkade på ett sätt som är

mycket typiskt för neanderthalarna. Forskarna drar därigenom slutsatsen

att man funnit resterna efter en av neanderthalmänniskans bosättningar.

Och detta betydligt längre norrut än man tidigare funnit någon sådan,

och från en tid då man trott att de endast levde kvar längst ner i

Europa, vid klipporna vid Gibraltar.

 

Tanken att neanderthalmänniskan klarade sig bra i nordliga trakter är

inte ny inom forskarvärlden. Det visar några DNA-analyser som gjordes av

för några år sedan av ett forskarteam, under ledning av Svante Päboo vid

Max Planck-institutet i Tyskland. Analyserna gjordes av några

benfragment från Altai-bergen i södra Sibirien. Till forskarnas

överraskning visade deras DNA stora likheter med DNA som utvunnits ur

neanderthal-skelett från västra Europa.

 

Alla forskare ser dock inte DNA-analyserna som bevis för att

neanderthalarna nådde fram till Sibirien, utan menar att det kan ha

funnits andra forntida människor som haft samma

mitokondrie-DNA-sekvenser som neanderthalarna. Först när man studerat

även deras mitokondrie-DNA kan man slutgiltigt identifiera även

neanderthalarna, säger dessa forskare. Vilket är lättare sagt än gjort.

Fossilen från Altai-bergen har daterats till cirka 40 000 år. 4

 

Dessa fossil har således en äldre datering än verktygen från norra

Uralbergen. Och även om platsen där fossilen hittats ligger på en plats

med lägre breddgrader rör det sig om 2000 km längre österut än vad

forskarna tidigare känt till. Tillsammans med upptäckten av den nya

bosättningen i arktiska Ryssland stärker det många tidigare fynd på

neanderthalmänniskans förmåga att anpassa sig. Jämförelser med dagens

arktiska folkslag visar att det fordras både en hög teknisk standard och

social organisation för att kunna anpassa sig till dessa nordliga trakter.

 

Källor:

1. Science 2011 vol 332 sid 841-845, Slimak et al "Slimak, L. et al.,

Late Mousterian Persistence near the Arctic Circle"

http://www.sciencemag.org/content/332/6031/841.abstract

2.

http://www.sciencenews.org/view/generic/id/74222/title/Stone_Age_cold_case_baffles_scientists

3.

http://www.physorg.com/news/2011-05-russian-site-late-neanderthal-refuge.html)

4.

http://www.newscientist.com/article/dn12711-neanderthals-roamed-as-far-as-siberia-.html
Share
This entry was posted in Kortnytt and tagged , . Bookmark the permalink.

Comments are closed.